Den stora utmaningen är att min man och jag tvingas dela detta rum på 12 kvadratmeter och vi är så olika att man kan undra vad vi gör på samma adress. S är IT-... intresserad (jag har lovat att aldrig kalla honom nörd), vill sitta instängd med persiennerna nedrullade, så unken luft som möjligt (han skulle älska att röka här inne...), heavy metal i lurarna, omgiven av alla sina teknikpryttlar och Cola-flaskor och helst skulle väggarna och taket vara svartmålade.
Själv är jag ett svenskt naturbarn som han kallar mig, jag älskar ljus, sol, växter, djur, generösa utrymmen, tystnad, frisk luft och öppna fönster.
Här vädrar den uppmärksamme läsaren säkert konflikt. Mycket riktigt - konflikt är bara förnamnet.
Så hur löser man detta motvilliga roommate-skap mellan två personer som inte har en gemensam åsikt? Lätt som en plätt - man bygger en Cubicle.
Jag kläckte denna idé i samband med senaste möbelhasningen som gjorde ytterligare fartränder i parketten och det obligatoriska gruffet som följde på det. Jag föreslog lite försiktigt att vi kanske kunde bygga in S's skrivbord med tre bokhyllor så han fick en egen liten mörk bur i ena hörnet av rummet. Konstigt nog blev han eld och lågor över förslaget och galopperade iväg till bilen som en ivrig terrier för att åka till IKEA och släpa hem fler bokhyllor.
Sagt och gjort, redan samma kväll hade vi vår cubicle och en bonus med hela övningen var att vi också fick en massa välbehövligt förvaringsutrymme så att vi slapp kliva över bokföringen och verktygen som för det mesta låg i drivor på golvet.
Så här blev det. Frid i huset och inga sura nunor!
Min arbetsplats vid fönstret
Här innanför bokhyllorna huserar S på ca 4 kvadratmeter
- Anna
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar